Author Archives: Anette K

iMoviemanual för nybörjare

På bloggen IKTsidan skriver Tove Andersson så här om iMovie: 

 ”Jag har skapat en manual för nybörjare till appen iMovie. Den tar upp en del av, enligt mig, de viktigaste funktionerna att känna till för att komma igång. Manualen har bilder och beskrivningar för funktionerna i iMovie när man vill skapa en film eller trailer. iMovie rymmer så mycket mer, men har du väl startat, kommer du att själv upptäcka finesser under resan. Glöm inte att det rymmer sig mycket information under den lilla knappen med frågetecknet som dyker upp på alla sidor. Där kan du får hjälp när du kört fast. Den bästa hjälpen brukar man annars få av sina elever, så använd dem och deras nyfikenhet:)” 

 Du hittar direktlänken till manualen här.

 

Categories: IKT | Lämna en kommentar

Digital kompetens, digitala verktyg och förhållningssätt

På vår IKT-inspiratör Sofias blogg kan du läsa om digital kompetens, digitala verktyg och förhållningssätt. 

Vad står egentligen digital kompetens för? Vem behöver det i dagens samhälle eller rättare sagt vem behöver inte det?

Läs mer på Sofias blogg:

https://utvecklandeskola.wordpress.com/

Categories: IKT | Lämna en kommentar

Programmering – knacka kod i förskolan och skolan

Datorer är inte magi. Det är människor som bestämmer vad den kan göra; kod, robotar, datologiskt tänkande och problemlösning. Programmering har börjat sprida sig och under hösten har fem skolor inom Barn- och ungdomsförvaltningen valt att ta steget och prova på programmering som en del av den ordinarie undervisningen.




Trönningeskolan (som startade redan våren 2014), Stenstorpsskolan, Sofiebergsskolan, Holms skola och Söndrumsskolan är skolor som har fått fortbildning i datologiskt tänkande och programmering. Detta är ett samarbete med dataprofessor Björn Regnell från LTH. Programspråket som inledningsvis använts är gratisprogrammet Kojo. Kojo, som programmeringsmiljö har en tydlig koppling till matematiken och även till språk. Kodspråket är textbaserad kod och ger eleverna verktyg till att själva skapa digitalt.

”Stockholms stad ska tillsätta en ”programmeringskommission” för att utreda hur programmering ska kunna ges en större plats i undervisningen. I dag är programmerare det vanligaste yrket i Stockholms län – 36.000. Bristen på utbildade programmerare kommer att öka mer framöver. Den är redan ett hot mot inte bara IT-branschen, utan också en rad andra områden och företag där programmering utgör en viktig grund.”*

I Estland får eleverna lära sig kod och att programmera redan på lågstadiet. Under 2015 har England tagit fram en ny läroplan där programmering ingår i det nya ämnet Computing och 2016 blir programmering ett eget ämne i Finland. I Sverige har tankar börjat gro om att införa det i läroplanen för grundskolan.



Som pedagog får man kanske fråga sig vad vill man med programmeringen och vilket syfte? Utan förståelse för hur digitala miljöer och verktyg är skapade, eller en grundläggande kunskap om vad programmering är och hur ett digitalt verktyg eller material är designat, är våra valmöjligheter begränsade i interaktionen. Kunskaper om kod, programmering och vår digitala samtid är viktigt för att förstå och vara en aktiv del i ett allt mer digitalt samhälle. Vet man hur datorer fungerar och kommunicerar, blir det möjligt att fatta bättre beslut, och lättare att förstå de beslut andra fattar. Idag finns det pedagogiska material och verktyg för att introducera programmering och digitalkunskap från förskolan och uppåt.


På alla PC inom BUF finns kodningsprogrammet Scratch redan installerat. I det går det till exempel att skapa berättelser, händelsefrekvenser etc. Arbetar man med yngre barn i förskolan eller i lägre åldrar är bi-roboten, BeeBot (som finns att testa inom BUF) ett utmärkt hjälpmedel, och för högre åldrarna finns ”robotarna” Ollie och Romo (som kommer att finnas på de skolor som arbetar långsiktigt med programmering). Det går också träna programmering genom att leka datorspel, exempelvis efterlikna A.L.E.X. (som finns att ladda ned till iPad) i klassrummet eller på andra sätt jobba med datalogiskt tänkande utan datorer. Det finns bra material på csunplugged.org med uppgifter som man kan anpassa för alla åldrar. Code.org är en annan bra sida att börja med om man känner sig osäker själv på vad det handlar om. Genom övningar och filmer kan man lära sig tillsammans med barn och elever. För lärplattor finns det en mängd olika appar, som lämpar sig för att förstå grunderna i programmering. Exempel på gratisappar är Hopscotch, Daisy the dinosaur, BeeBot, Kodable.

Är ni/du intresserad av att få stöd och hjälp i att utveckla programmering eller använda robotteknik i undervisningen? Diskutera med din förskolechef/rektor och be vederbörande ta kontakt med Jan Nilsson IT-utvecklare på BUF.


av Jan Nilsson och Elisabeth Hallén


*Digital teknik19/2 2015 och DN 10/2 2015

 

Categories: IKT | Lämna en kommentar

BETT 2015 – Microsoft, Infomentor, Scanners, 3D-printers och programmering

BETT 2015 är över. Tusentals besökare har än en gång varit i London på mässa för att inspireras, nätverka och reflektera kring hur IKT kan stödja, utveckla lärande och vilka utmaningar det finns för skolutveckling. Vad var det då för trender, innovationer och intressanta personer som vi såg?

En tydlig trend BETT 2015 var programmering. Flera nya företag visade på hur man kan integrera programmering i undervisningen med antingen programvara eller webblösningar på dator, iPad, legorobotar eller små robotar. Dessa i sin tur interagerar med din Smartphone – otroligt spännande! Programmering och kodning för barn/elever lär vi se mer av, både England och Finland har redan med det i sina läroplaner. I förra veckan gick det även att läsa att några av Stockholms skolor väljer att föra in programmering på prov som eget ämne.

Ytterligare en reflektion/iakttagelse var att 3D-skrivare och Raspberry Pi slagit igenom under årets mässa. Raspberry Pi går att beskriva som en enkel, liten dator som kan användas på flera olika sätt. Vi kikade lite snabbt hos ett av företagen som marknadsförde Raspberry Pi för att programmera i Minecraft eller för att bygga musik med block eller kommandon. Vi såg även ett annat undervisningsmaterial som bygger på Scratch, vilket finns tillgängligt för alla pc inom BUF eller kan laddas ner som app.

På mässan föregick även mängder av föreläsningar. Några som man kunde välja att lyssna på var; Jack Andraka (Amerikansk forskare), Jimmy Wales (grundare av Wikipedia), Sir Bob Geldof (musiker mm) och John D. Couch (Vise president för utbildning/Apple) m. fler. Med andra ord ett brett spektra av inspirerande personligheter med olika kopplingar till IKT.

Ett intressant nyhetsexempel som presenterades i form av mjukvara under BETT 2015 var Office Mix. I Halmstads kommun har vi haft tillgång till Office 365 ett tag och därför kändes det väldigt naturligt att se vad de hade att erbjuda. Detta kan ge flera nya bra infallsvinklar i det fortsatta arbetet med att förvalta den hårdvara vi har idag och förbättra IT-lösningar i Halmstads kommuns skolor och förskolor. Vad är då detta? Jo Office Mix är ett gratis tillägg i Powerpoint som låter dig spela in dig själv och din presentation samtidigt som du kan rita, markera och peka i den. Filmen kan publiceras upp på Office Mix hemsida som på en egen Youtube kanal eller helt enkelt sparas som en egen filmfil. Det här tillägget passar ju utmärkt för att jobba med t ex Flipped Classroom. Microsoft Sway är ett annat sätt att presentera eller hålla en genomgång än tex Powerpoint. Kändes lite kul och modernt. Man kan lägga till vilket innehåll man vill i Sway och man bygger upp det med en typ av boxar som man antingen kan ha bilder, filmer eller text mm i.

Under mässan demonstrerades också möbler för framtidens klassrum med smarta tekniska och flexibla lösningar som främjar ett entreprenöriellt lärande. Vi var på en demonstration av ClevertouchTV och tittade extra på den nya versionen av Displaynote, som vi faktiskt har licens på i Halmstad, men som kanske inte används speciellt aktivt. Interaktiva skärmar med olika touchfunktioner har utvecklats och smartare blir de. Numera kan man till exempel växla fritt mellan penna, fingrar och handflata tack vare objektigenkänningen, hur smart var inte det? Är du intresserad att prova Displaynote så kontakta Jan Nilsson.

Eftersom BUF är på gång att på sikt att byta plattform tittade vi också på flera portal lösningar som t.ex Infomentor och It´s learning. Till exempel visade Infomentor hur de hittat en integration med Office 365 som gör att man lätt kan komma åt filer man har där för att föra in i Infomentor. Man får också då en ”single-sign-on-lösning” som innebär att man som lärare och elev loggar in med samma lösenord som man har till sitt Office 365 även i Infomentor. Microsoft Yammer är även det en del av Office 365. Vi lyssnade på en liten presentation kring detta och kort sagt kan man ju säga att det är Microsofts Facebook, men med den fördelen att det inte är öppet för alla utan kan lätt användas som kommunikation till eleverna när man har Office 365. Något att fundera över eller kanske prova på.

En fräck hårdvara, som vi också tog en extra titt på var det trådlösa mikroskopet. Med högkvalitativ optik, fullt utrustad programvara, flera förstoringar och en rad tillbehör, kan flera personer se och ta del av det som visas under luppen – allt enligt den moderna skolans behov! Minst sagt – fräckt!
Detta var ett axplock av mycket mer – BETT 2015.

Jan Nilsson och Elisabeth Hallén

Länkar:
Trådlösa mikroskop: http://www.data-harvest.co.uk/catalogue/digital-imaging/primary/smartmicroscopes/primary-smartmicroscopes
Displaynote: http://displaynote.com/
Microsoft Office Mix: https://mix.office.com/
Microsoft Office Sway: https://sway.com/
Minidator Raspberry Pi: http://www.raspberrypi.org/
Programmering: http://www.rainforestcoding.co.uk/

Categories: IKT | Etiketter: , , | Lämna en kommentar

Hett och sett på BETT2015, ExCel i London

Några hektiska, välfyllda och inspirerande seminariedagar på BETT2015 startade med ett seminarie där Sir Bob Geldof sammanfattade att lärandet hos en elev inte bara handlar om verktygen som används utan hur mötet med dig som pedagog och ditt sätt att använda olika verktyg påverkar elevens möjligheter att lära. Du som pedagog är viktig!

IMG_0535

Både Jimmy Wales, grundare av Wikipedia och John D Couch, Apple’s Vice President of Education pratade om vikten av att se i vilken värld våra elever växer upp i. Vad är det självklara som alltid funnits för våra elever men inte för oss? ”Technology is only technology for people born before technology existed” – John D Couch. Jimmy ställde frågan till några elever; Vad är ett uppslagsverk? Svaret blev: Uppslagsverk? Är det typ Wikipedia?
Vi måste komplettera i skolan med de verktyg som eleverna dagligen använder. Inte enbart använda de verktyg vi själva är vana vid att använda.

”Education is in our DNA” – Steve Jobs
”Everybody is a genius, but if you judge a fish by its ability to climb a tree, it will live its whole life believing that it is stupid.” – Albert Einstein.

Elever från Bohunt School och Grazebrook Primary School visar hur man kan använda digitala verktyg tillsammans med ”vanliga” instrument inom musik. #iPadband Eleverna höll en konsert med hjälp av iPads, sång, elgitarr och tamburiner. Det var otroligt inspirerande och fascinerande att man med teknikens hjälp kan åstadkomma en hel orkester. Att man dessutom kan kombinera det med ”analoga” instrument, sång och dans visar att det ena absolut inte behöver utesluta något annat. http://youtu.be/_YBuSMcYcj4

IMG_0163

Hett just nu; programmering från förskoleåldern via appar som ex Kodable, Bee-Bot där orsak-verkan, logiska tänkandet tränas på ett annorlunda sätt. Även att skapa sociala berättelser/sekvenser med början-mitt-slut med Lego Education Storystarter. Minecraft är ett annat exempel på program som kan användas långt upp i åldrarna där programmering sker med block eller i javascript. Raspberry Pi är en dator där man kan lära sig att programmera i språken Python och Scratch detta kanske vänder sig lite mer för de lite äldre eleverna.

IMG_0532

Både Microsoft och Google har flera olika lösningar för samarbete i och utanför klassrummet. Microsoft via Office365 med socialt nätverk Yammer, presentationsmöjlighet/Flipped Classroom med Office Mix där du spelar in i din PowerPoint och kompletterar med videomaterial och övriga officetjänster inkluderade, som en office mix.
Office Mix fungerar utmärkt för den som kör Office 2013 och laddas ner via https://mix.office.com
Kanske dags för Halmstads kommun att uppgradera till Office 2013 nu?

Office Mix erbjuder en plattform där det är möjligt att dela med dig till andra av dina produktioner på ett smidigt sätt. Många som använder Microsofts lösningar i undervisningen, använder också OneNote för gemensamma anteckningsböcker i klassrummet. Google Apps for Education (GAFE) har liknande lösningar med Google Classroom. GAFE släpper också ”Unlimited storage for limitless knowledge”. Det betyder att det numera inte finns någon lagringsgräns i Google Apps for Education.

Vi hann även med att prova lite nyheter såsom Samsung Galaxy Gear VR- glasögon 360, tittade på några olika plattformar (It’s Learning, Hypernet, Fronter), MDM-lösningar (Meraki), Greenscreen, Einstein ett undersökande digitalt labb-material på olika nivåer från förskola till högstadiet/gymnasiet m.m.
img_0533.jpg”>IMG_0533

Att ta hänsyn till vid kommande plattformsupphandling är vilket behov verksamheten har och vad har vi redan tillgång till via Office365/OneNote/Yammer och Google Apps for Education/Classroom/Google+

Omvärldsbevakningen gjord av:
Anette Klarén och Jennie Gustafsson, Datastudion
Mats Andersson, KLC/Teknisk service

Länkar till ovanstående text:
#iPadband http://youtu.be/_YBuSMcYcj4
Office Mix https://mix.office.com
Meraki https://meraki.cisco.com/products/systems-manager
Einstein http://www.studentcalculators.co.uk/acatalog/Fourier-Datalogging—Einstein-Tablet.html
Yammer https://www.yammer.com/
Samsung http://www.samsung.com/se/consumer/mobil/wearables/gear/SM-R320NPWGNEE
It’s Learning http://www.itslearning.se/larplattform
Hypernet http://www.ist.com/sektor-2/grundskola?tabID=257

Categories: IKT | Etiketter: , , , | Lämna en kommentar

3D-teknik tar steget in i förskola och skola

I början av februari flyttar 9 stycken 3D-skrivare in på olika förskolor och grundskolor inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Genom att placera 3D-skrivare mitt i verksamheten kan barn och elever få en konkret inblick i hur ny teknik fungerar och vad den kan användas till.

3D

Tanken är att barn, elever och pedagoger ska få lära sig mer om hur tekniken fungerar, vad den innebär och hur den kan användas för att skapa nya lösningar på praktiska problem.

Genom att skapa 3D-modeller med hjälp av ritprogram, som Tinkercad kan man skriva ut det, som skapats på datorn i fysiska modeller för att ytterligare synliggöra lärandet. Arbetet går från idé och idéutveckling till arbete med design, prototyper och en färdig produkt. När utskriften är klar går det att se, hålla och testa sina idéer i verkligheten.

3D-skrivare på förskolan eller i klassrummet innebär att barn och elever med all sannolikhet utsätts för teknik, som de kommer att mötas av i sina framtida karriärer. Det ger dem en flygande start på morgondagens utmaningar. För industrin river 3D-skrivare barriärer med oöverträffade materialfunktioner, imponerande detaljer, precision och hållbarhet. En 3D-skrivare kan skriva ut i olika material (t.ex. metall, pulver eller plast). Barn- och utbildningsförvaltningens val av skrivare använder tekniken FFF: fused, filament fabrication. Det innebär att en plasttråd matas in i maskinen, som sedan matas ut i smält form enligt en ritning. Maskinen har ur säkerhetssynvinkel filamentrulle och byggvolym helt innesluten bakom dörrar och skriver ut i miljövänlig, giftfri plast.

Syftet med projektet är att förstå hur tekniken fungerar och att kunna utveckla den vidare tillsammans med andra. Tekniken är inte en magisk kraft som formar oss, utan vi behöver lära oss att forma den utifrån våra intressen och behov. Är du intresserad av att veta mer om fortsättningen av projektet och dess utfall kommer här att publiceras fler nyheter under våren, samt på Datastudions blogg och Fronter.

3D-skrivare finns på:

  • Kvibille förskola
  • Sofiebergs förskola
  • Hovgårdsskolan
  • Haverdals byskola
  • Snöstorpsskolan
  • Brearedsskolan
  • Sofiebergsskolan
  • Furulundsskolan
  • Söndrumsskolan
Categories: IKT | Lämna en kommentar

Teach for India!

Srini Swaminathan @srini091
Magic, joy and dreams

20140508-144738.jpg

These words is about how a classroom can be successful! Magic, joy and dreams!

Ungefär hälften av barnen går i skolan i fem år, 1 av 10 barn har möjlighet att gå på college.

Efter oljefältsarbete ville Srini göra något mer. Han kunde köpa saker till sin mamma som gjort det möjligt för honom att gå i skola och utbilda sig men ville göra skillnad för fler så han började arbeta inom Primary School och blev lärare. Han ville förändra världen och klassrummet där eleverna lär sig. Han försökte göra eleverna glada genom att klä ut sig i början.

20140508-150042.jpg

Varför ska platsen där du föds göra skillnad vilka möjligheter du får? Beroende på vilken sida av järnvägen du föds har du helt olika förutsättningar.

Varför går du skolan frågade han eleverna. Svaren var olika: jag vill lära mig läsa, jag vill gå på college.
När det regnade och gatorna var fyllda med vatten upp till knät på barnen och de ändå kom till skolan frågade han: varför gick du till skolan idag när det regnar så mycket? För jag gillar skolan, jag vill lära mig, jag gillar dig fick han som svar.

20140508-150830.jpg

Som whiteboard fick han en plansch från en biograf, baksidan var vit och där kunde han projicera bilder i klassrummet. När den var utsliten fick han en ny. Kostnad 0kr.

20140508-150839.jpg
Om jag inte har en whiteboard i klassrummet varför inte bli en whiteboard själv?

20140508-151415.jpg
Har du inte resurser så försök hitta lösningar är det något som inte ger glädje låt bli!
En stor tvättkorg fick vara en läshörna, eleverna älskar den!
Teknik handlar inte om sladdar utan om att sprida glädje!

Lär dig engelska ord genom att titta på skräp. Vad står det på tandkrämstuben? Teeth
Första dagen med laptop i klassrummet total katastrof! 42 elever 1 laptop…
Vad vill du att eleverna ska göra med tekniken?

20140508-152046.jpg
Om jag inte kan ta med eleverna ut i världen och ge dem upplevelser så låt mig ta upplevelserna till dem i klassrummet med hjälp av tekniken!

När iPad kom ville Srini köpa en men det var för dyrt, han bestämde sig för att spara ihop till en. Han fick höra att man kan samla ihop pengar via sponsorer.
Han sprang marathon för att samla in pengar trots att han är astmatiker och inte klarar fysisk ansträngning en längre stund. Han marknadsförde detta på FB. På det viset fick han ihop pengar och kunde köpa iPads till klassen. Det blev 15 marathon!

20140508-152808.jpg

20140508-153542.jpg

Han klistrade in elevernas texter i en bok och sedan likadant ett år senare och visade därefter dem hur de utvecklat sitt skrivande.

Det spelar ingen roll vilka problem eller svårigheter jag har det som spelar roll är vad vill jag förändra för att lyckas!

Happiness is our foundation!

Anette Klarén

Categories: IKT | Lämna en kommentar

Barnen och virtualiteten

Markus Bergenord – digitalista
”Allt som finns i världen när du föds är normalt och vanligt, det är bara som en naturlig del av hur världen fungerar.
Allt som uppfinns mellan du är femton och trettiofem är nytt, spännande och revolutionerande och du kan nog få en karriär i den.
Allt som uppfunnits efter du är trettiofem är mot sakers naturliga ordning.”
Douglas Adams, The Salmon of Doubt (2003 )

Innovators – driver på utvecklingen – 5%
Early adopters – beta testare – 12 %
Majority – smartphones, fb, twitter spännande – 34%
Late majority – alla andra har ju så…
Laggards – jag ska aldrig – 16%

Både innovators och laggards behövs för att driva utvecklingen framåt, innovaters driver på och laggards bromsar upp så reflektion skapas.

Minecraft – barnen, 3-5 år, på förskolan bygger och löser problem efterhand som de uppstår; blir man trött bygger man en säng. Ett dygn i Minecraft är 12 minuter. Tiden räcker inte till och sängar finns på många ställen då man inte hittar tillbaka igen, strategier för att se saker (ex sängar) på håll diskuterades och löstes på olika sätt. Ett barn satte upp en fackelväg.
Förskolebarnen jobbar på iPads, de länkar samman paddorna så att de bygger i samma värld och kan på det viset tex leka virituell kurragömma.
De samarbetar och pratar ”vi” inte jag.
På förskolan har de tagit bort tidsbegränsning på hur länge ett barn kan sitta med iPad då de ser en större delaktighet mellan flera barn i aktiviteten.
Barnen positionerar sig och mäter avstånd för att kunna placera ut saker.

Ett flertal läroplansmål når du via minecraft.

20140508-111557.jpg

Genom Minecraft hamnar barnen i många etiska diskussioner om vad som är ok eller inte. Är det ok att döda kossan? Ja men vi ska ju ha grillfest! Vad är skillnaden mellan att köpa i butiken eller hålla djur själv som man slaktar?
Vad får man göra mot varandra osv.
De samarbetar om olika uppdrag ex bygga en vulkan då en treåring, en fyraåring och en femåring med varsin iPad diskuterar bygger och provar sig fram för att bygga upp vulkanen, lavan och kratern. Hur mycket måste vi spränga? Vi måste spränga rejält! Vi kan inte bygga lava på lava vi måste ha vulkanen runt om.
Minecraft är som lego med skillnaden att du har ”alla klossar i hela världen” virtuellt. De utvecklar sitt vokabulär i samtalet med varandra och i sökandet av lösningar. Ålder eller kön spelar ingen roll; alla bygger, spränger, testar.
Upptill Minecraft arbetar de med potatistryck av kuber för att få ut det ur iPad/dator liksom andra kreativa skapande material.
Barnen lär sig skapa verktyg, glas och miljöer mm.
Hur använder vi teknik och hur ser vi på teknik? Hur ser vi på barnen; vad använder barnen eller vad gör barnen? Jobbar med iPad eller bygger/problematiserar/skapar.

Ofta ser vi vilken sak de använder och inte vad de faktiskt gör! Är det bara när det gäller teknik? Gör vi likadant när det gäller tex lera? Vi som pedagoger måste öppna våra ögon.
Tidsbegränsar vi även tiden att rita, måla precis som vi ofta gör med teknik?

Anette Klarén

Categories: IKT, SETT2014 | Lämna en kommentar

Unga och internet

Johnny Lindqvist – Statens medieråd

20140508-090406.jpg

Gratis metodmaterial finns på nohate.se
Johnny har jobbat med unga och nätet i 10 år.
Om man ska förstå det farliga på nätet måste man förstå det vardagliga på nätet.
Vad gör unga på nätet en vanlig dag? Viktigt för att bilda sig en bra bild innan man tittar på det ”farliga”.
För att ta reda på vad de unga gör på nätet så fråga dem vad de gör, vad de tror att de gör om fem år på nätet.
Internetanvändningen fortsätter öka, de åldrar som mest använder internet är 9-44 år.
Alla är alltid online på gott och ont. De unga föds in i det, vi vuxna har varit tvungna att lära oss. 87% använder sin smartphone i TV-soffan när de tittar på TV. Mobilen är firstscreen, secondscreen är TVn, datorn, föreläsaren osv

20140508-091648.jpg

74% av flickor 16-25 år läser bloggar, 75% tittar på TV.
50% av 3-åringarna är online.
Vilka krav kommer detta att ställas på oss om 10 år? Vilka arenor kommer att finnas? Vad kommer att vara det fundamentala?

Du är inte 18 år längre, vi kan inte utgå från hur det var när vi var unga. Trepartssamtal, framkalla foton tog en vecka osv

Allt som finns när du föds blir helt naturligt i ditt liv!
Gårdagens kommunikation var alla på en gång, alla såg samma TV-program t ex), idag kommunicerar man mer ensamt. Det finns så många olika kanaler och arenor idag så alla befinner sig på olika platser.
Dagens unga är en On demandgeneration eller en always-onlinegeneration.
Allting är på hela tiden. Ett annat namn är googlegenerationen, svaret på en fråga är inte ”jag vet inte” längre utan snarare ”googla det”.
Den mest googlade frasen 2013 var aftonbladet.se
De sociala medierna har intagit en självklar del i våra liv. Speciellt i mobilen när det gäller de unga. Vi måste ta reda på vad betyder mobilen för dem idag? För oss vuxna är den en distraktion, men för de unga är den en trygghet med alla vänner, kontakter, foton
Vi behöver inte vara med på alla dessa sociala sajter men vi måste veta vad de går ut på.

20140508-093803.jpg

brb – en ständigt uppkopplad generation
Många unga har säkerhetsstrategier och kunskaper om risker…
….samtidigt tar de risker…
….och är oerhört hård mot andra som tagit risker och har råkat illa ut…
Metodmaterialet Ses offline är ett bra material att använda.
Ungas internet är:
Vänner, underhållning, spänning, sex, hångel, FF, film, musik och svar på nästan allt.
Att prata med unga om internet kan kännas jobbigt då man inte har koll på hur allt fungerar. För de unga innebär Internet att befinna sig i ett samtal med någon annan via bild, text, ljud.
Så genom att prata om samtal kommer vi långt när det gäller internet.

Hur kan vi blir mer digitalt närvarande?

20140508-094753.jpg

Anette Klarén

Categories: IKT, SETT2014 | Lämna en kommentar

Appen Book Creator steg-för-steg

Tove Andersson skriver på sin blogg, IKT-sidan, om användandet av appen Book Creator och har gjort lite manualer steg-för steg. Bland annat hur du kan få över en bok till datorn och läsa den där ifall du inte har en Apple-produkt.

Läs mer här.

/ Anette

 

book-creator1-239x300

 

 

Categories: Appar, IKT, iPad | 1 kommentar

Blogga med WordPress.com.

Mitt Flippade Klassrum

"Education is not a preparation for life - education is life itself"

Omvärldsbloggen

IKT i skolan & förskolans värld

Logopeden i skolan

IKT i skolan & förskolans värld

Datastudion

IKT i skolan & förskolans värld

%d bloggare gillar detta: