Goda exempel på hur IKT används i våra klasser i Halmstad kommun

Tisdagen den 11 februari hade vi en intressant förmiddag i Halmstad. Ett viktigt tillfälle, en viktig grupp och ett viktigt ämne ur många synvinklar. Det som händer i klassrummet idag kopplat till den digitalisering och de verktyg vi nu kan använda är såväl inspirerande som skrämmande. Hur möter vi dagens ungdomar för framtidens yrken, yrken som vi troligtvis i många fall inte kan namnge?

Vårt uppdrag idag, var att presentera goda exempel från vår egna verksamhet. Det är min övertygelse att om vi bara skrapar lite på ytan så finner vi mer än vad vi kan föreställa oss. Tror inte att detta skiljer sig så mycket från kommun till kommun. Frågan är hur vi lyfter detta? Hur delar vi med oss och vad lär vi oss av det som händer?

Skrämmande, ja till viss del för vi ger oss ut på en marknad som för många är ny, som vi inte känner oss bekväma i eller som vi inte är de som har störst kunskap om i alla lägen. Vi måste se det som en utmaning och förändra vårt lärande, det är fortfarande pedagogiken som gör skillnaden. Vår roll som pedagoger förändras och blir alltmer komplex, men samtidigt så kommer vi fortsatt att se våra elevers utveckling. Vi behöver inte vara bäst på allt och vi måste vänja oss vid att samarbeta, ta del av andras erfarenheter och kunskaper samt att ta tillvara på den kompetens som många av våra ungdomar idag har. Vi måste vara goda handledare och lita på vår roll som pedagoger.

Ett förverkligande av lyckat resultat grundar sig i många fall på att man har strategier, förtroende och benägenhet att utvecklas. Givetvis måste vi vara ödmjuka inför uppgiften. För mig har det under många år varit intressant att följa denna process och kan slå fast att vi ofta fastnar i olika dilemman, vi sätter upp hinder för att inte gå vidare. Det är ett uttryck som jag fastnat för och det är ”Inte utan min rektor”.

Därför var det oerhört inspirerande att få delge våra skolledare dessa exempel under dagen, för även de har en stor utmaning i denna process. De måste möta och vägleda sina pedagoger. Pedagoger som idag utmanas och utmanar, som delger varandra. just detta med öppna dörrar är något som jag tycker om då vi idag fortfarande lever i en utvecklingstakt som är så hög. Delar vi inte med oss idag gör någon annan det och imorgon kan det vara försent.

Vilken härlig uppgift vi har!

Stefan

Här följer en film som visar lite goda exempel från Halmstad kommun och det finns många fler. Hur gör vi för att lyckas och sätter vi upp hinder som inte får oss att vilja gå vidare. Många pedagoger visar att det går med små eller stora medel att förverkliga ett lustfyll, intressant lärande med utgångspunkt i de skyldigheter vi har utifrån läroplanerna och styrdokument.

Annons

Unikums Nyckelpersonsträff 2014

Stockholm,Lidingö 6-7 februari 2014

Under två dagar kommer diskussioner, nätverkande och skoldebatter att föras med deltagare från ett stort antal andra kommuner i Sverige.

Wille Sandels, Läroverket – Gemensam karta ger större framgång
Individ-grupp-uppgift -> Relation (PGU) – pratade om metod för att utveckla samarbete. Anser att det är viktigt att koppla mål till kultur och relationer. Utbildning mycket viktigt, inte bara teknik. Skapa de bästa förutsättningarna för att skapa lärande. Viktigt med värderingar. Vi driver utvecklingen. Hur får man med sig alla på den rätta vägen? Success – failure!
Tydliggör roller, relationer och ömsesidiga förväntningar. Lägg ansvar på lägsta möjliga nivå.

Emma Rosén och Väst södra – UNIK MEET
Digitala UNIK MEET på facebook. (Unik Meet Grundskola & Unik Meet Förskola)

Öckerö, Falkenberg, Mölndal och Kungsbacka presenterade hur de planerade och genomförde Unik Meet. Även Ale, Alingsås, Lerum och Partille ingår i gruppen.

Jonas Ryberg, Från Nytt till Nytta
Exempel från Tuna skolområde.

Okonferens
Vi deltog i diskussioner om statistik för skolledare och kopplingar till Google.

Susanne Kjällander, forskare och lärarutbildare på Stockholms Universitet

Avhandling: ”Design for Learning in digital Learning Environments”

Från skolporten.se

”Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna självständigt designar sitt eget digitala material och att de inte barakommunicerar med språket utan egentligen ännu mer med gester, bilder, layout, ljud ochansiktsuttryck. Samtidigt är detta ett problem eftersom det lärande som eleverna visar uppmed just bilder, färger och ljudeffekter blir osynligt i skolans resultatmätningar.Ett annat viktigt resultat är att elever interagerar med varandra konstant och att de hjälpsåt självmant och ser arbetet i den digitala lärmiljön som ett kollektivt ansvar. Intressant är också att SO-ämnena får informella drag och att eleverna hela tiden skapar parallellalärvägar då de till exempel söker information på nätet. Den ena lärvägen representerar det som eleverna ska jobba med; det lärandet som initieras, uppmuntras och bedöms av läraren.Den andra lärvägen styrs av elevers egna intressen och den information de möter i det digitalagränssnittet. Detta lärande blir ett utökat lärande som hela tiden pågår under ytan.

– See more at: http://www.skolporten.se/forskning/intervju/digitalt-larande-syns-inte-i-resultatmatningar/#sthash.1mmuhH3l.dpuf

Material på UR:s webbplats.

vanligt att lärandet blir slumpmässigt. En ny generation – digital natives (2 parallella olika språk). Digitala pekplattor i förskolan – forskningsexempel. Pekplattorna har oftast haft en pedagogisk mening i undervisningen.

Appknapp.se – peka, lek
Plattan i mattan

Plattans design, det användarvänliga digitala gränssnittet erbjuder samarbete och interaktion.

5 steg till formativ bedömning som arbetssätt
Helena Wallberg Läroverket Unik
En anknytning och relation är grunden till att kunna ha en formativ bedömning

1. Målformulering (övergripande)
2. Självskattning och kamratbedömning (modell , kamratrespons)
3. Strategier (hur ta sig från ett steg till ett annat)
4. Förståelse
5. Planera (aktivitet för bedömning)

Jag blåmarkerar det som är bra i en text som eleven har skrivit Sedan får eleven berätta för mig eller i grupp (som kamratbedömning), där de får tala om varför texten är blåmarkerade för att leta förstå kvaliteterna.

Istället för:
Hur går det? Går det bra? Vill du ha hjälp?
Prova istället:
Vad gör du nu? Hur har du tänkt fortsätta arbetet? Vilka källor var bäst och varför? Vad är du mest nöjd med hittills?

Tanum  satsar på iPads till de yngre barnen
Saker som är klara, som barnen är nöjda med sparas i DropBox. Eleverna har fått klara instruktioner att de inte får skriva något som går att härleda till sina kompisar eller till skolan. Detta för att förhålla sig korrekt till PUL.

Umeå presenterade sitt arbete med Google
https://sites.google.com/a/edu.umea.se/googleapps/home

Hands On – demonstrationer och diskussioner kring kommande modulen Åtgärdsprogram
Modulen är i utvecklingsskede och kommer nu starta i olika pilotprojekt.

Hands-on Mallar, resultat och statistik
På rektorsnivå kan man enkelt se:
Vilket material som är skapat på skolan? (Gå till Skolbanken och titta på Skapade i skolan)
Vilka bedömningsmatriser används på skolan?
Vilka klasser har haft vilken matris och vilka matriser har aktiviteter?

TIPS för pedagogen!
Om jag har en block-bedömning i åk1-3 i SO eller NO, så ligger den kvar fram till dess att jag förändrar den. Om jag i årskurs 4 och uppåt anger bedömning per ämne, så måste jag släcka ”insats krävs” lampan för block-bedömningen och det går att ändra till ingen bedömning är gjord.

Elev-ledda utvecklingssamtal – Exempel från Sollentuna kommun (Ida Rudin)

Berättade om varför de använde elev-ledda utvecklingssamtal. Ville få eleverna medvetna om sitt lärande och var man befinner sig nu och vad man är på väg. De skall byggas på delaktighet. I Unikum använde man ett digitalt stöd i förberedelserna. Bl.a tittande eleverna på trivsel, sitt egna lärande och ämnen, enskilt om mig och man tittar på en dagordning för samtalet. Läraren gick igenom en dagordning utifrån stödfrågor/punkter i en färdig mall. Förberedelser i IUP, omdömen, ämnen (GLUS-schema) och mina mål.

Eleven har sedan sitt samtal med sin förälder på egen hand i klassrummet. Det pågår flera samtal på samma gång. Läraren finns med som en resurs, hälsar välkommen och finns till hands om eleven behöver stöd i sitt samtal. När det är dags för eleven att skriva in överenskommelserna för samtalet i Unikum, då blir pedagogen delaktig och tittar igenom och godkänner.

Unikum används också till pedagogiska planeringar för att det ska bli ett levande verktyg.

Ida avslutar med att konstatera att verktyget Unikum hänger med i utvecklingen för skolan. Eleverna har blivit delaktiga och medvetna. Eleverna tycker att utvecklingssamtalet är det roligaste på hela terminen och är oerhört stolta över sitt genomförande. Föräldrarna är mycket nöjda och som pedagog lägger man mycket tid på förberedelser tillsammans med varje elev, men i gengäld genomförs alla samtal på två dagar (eftersom det är tre samtal som pågår samtidigt i klassrummet). Dessutom finns det ytterligare en vinstfaktor i att eleven själv håller i samtalet när eleven har ett annat modersmål än svenska.

http://www.skolfröken.se

Didaktikens verktyg – Susanne Kjällander

Under såväl Unikums nyckelpersonsträff somm under SETT-mässan 2013 träffade jag Susanne Kjällander. Hon föreläser och inspirerar med sin forskning som känns oerhört intressant. Hur påverkar dagens teknik våra ungdomar och är våra läroplaner up to date? Hon forskar om hur digitala medier påverkar barn i förskolan och har en stor doktorsavhandling i bagaget. Inom kort kommer även en nedbantat version släppas i bokform. Följ gärna hennes resonemang och forskning. Hon har även varit med och startat upp Appknapp.se i Tumba tillsammans med Lena Lindström.

Stefan Thorvaldsson

Flippat klassrum

I år, idag och imorgon pratar man om att förändra undervisningen. The Flipped classroom är ett begrepp som dykt upp de senaste åren. Från Wikipedia kan vi få denna beskrivning:

”Det flippade klassrummet (eng. the flipped classroom) är en form av ”blended learning” med stark tonvikt på att använda sig av digitala verktyg. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete. Modellen kallas också för det omvända klassrummet.”

Flippad bedömning – Pedagog Stockholm

Publicerad den 16 okt 2012

Katarina Lycken har filmat sina elevers muntliga presentationer. På så sätt kan hon i lugn och ro granska och kommentera dem i efterhand. Dessutom kan hon lägga in de specifika kommentarerna direkt i filmen på stället där det händer