SETT2014

Get Real!

Frida Lindén och Therese Silverbåge, Vallhamra skola Partille

Ta del av deras Prezi på http://korta.nu/getreal
Skapa en egen avatar, om du inte vill ha med ett personligt foto http://www.osoq.com

Kolla kunskapsnivån/förförståelsen före lektionen/föreläsningen/seminariet via http://www.Mentimeter.com och rösta/svara via http://govote.at

Trädmetafor kring deras arbete på Valhamraskola med rötter, stam, frukter och givetvis kräver trädet bevattning

Våra rötter (förutsättningar)
1:1 från åk 1, 1:2 från 6 år och uppåt
Interaktiva skrivtavlor
Dokumentkamror
Kameror
Green screen rum
Små rum, stora rum

Vattna med (Hur inspireras/fortbildas vi?)
På riktigt, ta in omvärlden till skolan
Elevernas idéer, ramar där elevernas idéer ingår.
Arenor att utvecklas, närheten till GR-utbildning. ALP ett organiserat kollegialt lärande mellan Alingsås-Lerum-Partille. EdCamp, twitter, Facebook,

Stammen (Vad lutar vi oss emot)
Läroplanen
EUs åtta nyckelkompetenser
Ledord ”Välkommen, vi finns här för dig för att göra din skoldag TRYGG, ROLIG OCH LÄRORIK”
Dela och skrytskvallra om kollegorna!

Frukter (Vad gör vi? Vad mynnar det ut i? Resultat?)
Världens bokfest http://varldensbokfest.blogspot.com
(Digital kompetenskurs på skolan: skapa en blogg)
Tävling, pris för varje boktips (”muta” eleverna) en poäng för skriven text, två poäng för tips via film
http://partillestories.se – deras kommande projekt
http://Silverbage.podbean.com – att publicera radiosändningar
MysterySkype education skype, skype in our classroom – relationsskapande
Lite eller mycket Edmodo, wikispace, twitter, google maps

Framgångsfaktorer
Våga pröva!!!

Annonser
Categories: Fortbildning, IKT, SETT2014 | Etiketter: , , , | Lämna en kommentar

Sett på SETT 2014 – Kort reflektion

Reflektioner från SETT!

SETT-mässan växer så det knakar! För tredje året arrangerades SETT-mässan i Kista och det är inte utan att man märker dragningskraften, diskussionerna och argumentationerna när det gäller IKT inom skolans värld. SETT består inte bara av en mässa, utan även av ett stort utbud av föreläsningar och nätverkande.

Vad man får ut av en sådan här tillställning är helt och hållet beroende av vilken inställning man har, vilka ögon man har öppna och vilka förberedelser och vilket syfte besöket har. En sak är dock helt klar, möjligheterna till ett lyckat besök fanns.

Mässan hade byggt ut föreläsningssalarna för att alla salar skulle kunna hålla en större kapacitet. Tyvärr får man lov att säga att det ändå inte höll. Flertalet föreläsningar där man hade dragplåster, men även andra intressanta föreläsningar tvingades man köa för att komma in till och i flertalet fall stod 200 personer utan plats. Micke Gunnarssons föreläsning ”Så som nu har det aldrig varit och så som nu kommer det aldrig mer bli!” var ett av några tillfällen då detta hände. Kanske något som arrangörerna får ta till sig av och förändra inför kommande.

Föreläsningarna hade ett varierat utbud och mängden gjorde att det fanns något för alla, såväl för de som var intresserade av filosofiska och analyserande framställningar som för den som var mer intresserade av grundläggande faktiska presentationer. Detta ser jag som något av styrkan, då utbudet är varierat. Att lyssna till Stephanie Hamilton och lärmiljöer var oerhört spännande. Likaså Anne Bamfords föreläsning, då hon är fokuserad på olika internationella dimensioner av utbildning. Båda lyfte oron för Sveriges fokusering på dåliga PISA-resultat utan att ta hänsyn till ett större tidsperspektiv och andra faktorer. Mer jordnära föreläsningar som ”Wikipedia bakom kulisserna” med Ylva Pettersson från Katedralsskolan i Skara borde få alla lyssnare att förstå möjligheterna med ett webbaserat digitalt verktyg. Christina Sikström från Trollhättan/Uddevalla presenterade ”Geocaching” från grunden, vilket belyser att det fanns såväl visionära presentationer som direkt handfasta och utbildningsliknande föreläsningar. Den som påstår att det inte fanns något att lyssna till har nog inte haft rätt engagemang. Givetvis går det inte att beskriva allt men en liten sammanställning av anteckningar med länkar och dylikt finns på vår blogg: www.datastudion.wordpress.com.

För vår del i Halmstad hade vi med våra IKT-inspiratörer (pedagoger med inriktning på att inspirera kring IKT i verksamheten) och det kändes jättebra att se den glöd, vilja och entusiasm som fanns. Diskussioner på, runt omkring, under, efter och före har varit lysande. En Yapp (App) upprättades för ändamålet och diskussionerna och tipsen har flödat hela tiden.

Mässdelen har växt oerhört de sista två åren och utbudet är gigantiskt, det gäller att kunna sålla. Att påstå att detta inte är en del av skolan och att det inte skulle ha stöd i våra styrdokument vore en lögn. Däremot kan det vara svårt att ta till sig allt. Till skillnad från läromedelsmässan fokuserade många av leverantörerna nu på digitala lärresurser. Själv fastnade jag för flertalet produkter i 3D-baserat lärande och kan konstatera att kvalitén blivit så mycket bättre och att det nu också börjar finnas pedagogiska tankar kring lärandet kopplat. En annan intressant aspekt i det hela är det EU-projekt som skall administreras av Halmstad. Projektet vänder på steken då man vill att marknaden skall ta fram produkter utifrån vår beställning och vårt behov istället för att marknaden skapar produkter som vi sedan måste anpassa oss till. Du kan läsa mer om projektet på www.imaile.eu.

Bland utställarna fanns givetvis de leverantörer som vi idag använder oss av idag i Halmstad. Vi som arbetat inom skolan under en längre tid vet hur svårt det är att få alla inom en skolorganissation att dra åt samma håll. Flertalet av våra rektorer fanns på plats och här gavs de ett ypperligt tillfälle att prata med våra leverantörer och deras chefer, säljare och utvecklare. Hoppas de tog detta tillfälle i akt och ställde de frågor som de hade behov av och kanske lyfte den kritik som ibland hörs. Tillfället fanns där och var det en slump att fyra av våra största leverantörer hade sina montrar vägg i vägg. Tillfället att jämföra och omvärldsbevaka på liknande verktyg var tydlig då alla var där! Skolledarnas roll är så viktig och därför hoppas jag att ett sådant här tillfälle togs. De flesta konferenser och utbildningar runt om i landet de senaste åren har haft en bi-ton i ”Inte utan min rektor” och därför hoppas jag att detta tillfälle togs och blev något som kan driva utvecklingen och ambitionerna vidare på skolorna i Halmstad.

Informella och formella möten och nätverkande är något som man måste engagera sig i och fokusera på. Det är en guldgruva och ibland bara att lyssna till personer som har så stort kunnande är så lärorikt och inspirerande. Under SETT hade jag några sådana tillfällen. Att få sitta med och lyssna till och diskutera med Stephanie Hamilton från Apple var helt lysande. Tack Dag Söderlund för att du satte ihop detta möte. I 1 1/2 h fick vi vara prioriterade och inspirationen där förstärktes under hennes föreläsning dag 2. Ett annat givande möte var sittningen med Nova som lyssnade in vår lägesrapport och diskussioner kring kommande var oerhört intressant. Ett annat tillfälle var diskussionerna med Jonas Ryberg och dokumentstöd i förskolan och kring framtidsutsikterna kring åtgärdsprogram. Jonas hade även en intressant föreläsning modell annorlunda för den insatte om ”Den stora formativa chansen”. Summan av detta är att så mycket folk med så mycket kunnande på en enda plats på samma gång, man vore dum om man inte tog chansen och pratade, diskuterade och argumenterade!

Tillfälle gavs också till skolpolitiska samtal på Bistro-scenen med Ibrahim Baylan och utbildningsminister Jan Björklund. Hoppas att så många av våra inspiratörer och rektorer som möjligt var där och tog denna chans. Var härligt att se kollegan och vännen Christina Sikström på samma scen.

För att avsluta denna lilla reflektering av SETT-mässan så hamnade jag i TV-soffan igår. Slog på tv:n lite deprimerad eftersom såväl HBK som BKH hade förlorat under kvällen. Halkade in på Aktuellt och en debatt med bl.a Jan Björklund. Efter en intressant och givande mässa hamnade jag mitt i en pajkastning och tankarna kring skolan som paj är allt för tydlig. Vi måste vara starka och visa vad våra tankar med skolan innehåller. Våra elever är vår framtid och bör inte vara en del i pajkastning i en politisk debatt. Vi måste arbeta tillsammans.

 

cs o björklund

Categories: IKT, Pedagogik, Presentationer, SETT2014 | Etiketter: , , , , | Lämna en kommentar

Vad behöver vi egentligen kunna? Bildning och lärande i vår tid

Hans Albin Larsson på uppdrag av NE.se

Hur ser vi på kunskap?
Namnge de största sjöarna, vanligaste blommorna, vanligaste fiskarna
Värdering där småkunskaper utgör en nödvändig bas för att kunna
värdera… var går gränsen mellan trivialkunskaper som vi lika gärna kan vara utan och de kunskaper vi behöver som grund för att dra slutsatser i ett sammanhang.

Vad fordras för att kunna göra värderingar kring vad vi ska tro på i t ex politiska budskap? Vikten av kritiskt tänkande, förståelse, ställa rätt frågor. Om vi ska dra en slutsats kring en händelse, ha en kritisk synpunkt, så kräver det kunskaper kring ämnet, sammanhanget.
Man behöver bära med sig en viss form av grundkunskap, basfakta för att kunna göra grundläggande värderingar.

Eleverna tränas i att ta ställning, utifrån fakta och kunskap. (I vårt samhälle idag tvingas vi ständigt ta ställning, göra aktiva val)
Baskunskaper måste även tolkas med orsak och verkan
Slutsatser på självständig basis, utan att vara beroende av vad grupper tycker och tänker

Vad är viktigast i fråga om bildning?
Språket är A och O, för kan man inte formulera sig nyansrikt och inte heller kan avgöra när andra gör det. Språket är bildningens kärna idag.
Sämre formulering beror troligen på ovanan av att läsa och läsa längre texter

Categories: Fortbildning, IKT, SETT2014 | Lämna en kommentar

Vi har tekniken, nu måste vi gå vidare!

Tobias Gyllensvärd
http://blogg.nacka.se/skolor/pedagogiskafotspar/

Våga prova! Våga misslyckas! Det är det absolut viktigaste!

Ett pedagogiskt verktyg! Vad ska du göra? Varför ska du göra det? Hur ska du göra det?

Hitta kreativa lösningar till att använda den moderna tekniken
Bli inte appifierad! Låt inte apparna styra lärandet!
Samlär med barnen, det är tillsammans med barnen som du kommer lära dig allra bäst!

Lär barnen koda! Ge dem en förståelse för hur de kan styra datorn. Lek och logiskt tänkande!

Användaren ska bestämma vad han/hon vill göra och varför. Det är Inte datorn/plattan som ska välja vad användaren ska göra.

Teknik i förskolan/skolan
Makey makey – sluten och öppen krets taktilt och visualiserat via datorns skärm

Arbeta med film
Dokumentation av barnen och av pedagogerna
Skapande, låt barnen berätta

Viktiga frågor att ställa sig
Vad? Hur? Varför?

Leken som grund
Kurragömma med Skype på iPads. Gömma sig, ringa upp, beskriva platsen, leta.
QR och rörelse – QR-tärning, bakom varje QR-kod döljer sig ett YouTube-klipp. Utför/härma klippet.

Värdegrund och musik – använd materialet i värdegrundsarbetet till att skapa en låt, spela in låt, skapa musikvideo!

Publicera
Tänk på att plocka bort ansikten från bilder, för att enkelt kunna publicera arbeten. Det är ett stort värde att ha mottagare till det man gör.

Gobbler, en tjänst att nyttja för att skicka ut/dela med sig av större filer till andra världen över
https://www.gobbler.com

”Berätta för mig och jag glömmer, lär mig och jag kommer ihåg, involvera mig och jag kommer ihåg” B Franklin

Categories: Förskola, Fortbildning, IKT, iPad, Pedagogik, SETT2014, Skola | Etiketter: , | Lämna en kommentar

Det är bara att googla!

Filippa Mannerheim lärare, journalist och föreläsare. Skribent för Kolla Källan, It i skolan, Alfa och Lära
http://www.skrivateljen.se

20140508-143404.jpg

Ett läromedel med lärarhandledning och elevuppgifter utifrån LGR 11 och Gy11

”På Google är allting sant…” ”Googla är på riktigt, spel är på låtsas”, Hugo 7 år

Kollektiva metoder för hur man googlar mer effektivt
Hur lär man ut källkritik?

Eleverna söker och sammanställer information till ett textkompendium.
Eleverna lär sig dock varken sökstrategier, källkritik och får i många fall inte heller ämneskunskaperna.

Det gemensamma lärandet har förändrats till ett individualistiskt sökande och kunskapande. Är individualisering samma sak som ensamarbete?

Kraschlandning i det googliska havet!”

Pedagogiska nycklar
Fokus på källanvändning och kritisk värdering istället för på repetitiv sökning och återfinning av fakta
Samspel och diskussioner i klassen är avgörande för att utveckla elevernas förmågor och kunskaper.

Att samtals-googla tillsammans (eller det lilla potatisäventyret med tonåringen)
Ska man kunna göra en problemformulering, så måste jag veta något om ämnet. Det är fullt möjligt att i helklass samtalsgoogla! Att ifrågasätta, skaffa grundkunskaper, att nyttja en källa/länk för att ta sig vidare till nästa, för att förfina söktermerna.

Syftet med undervisningen… Träna färdigheter – inte bara skapa färdiga produkter!

Vad ska vi göra med klipp-och-klistra-generationen? Har lärarna övergett ”klipp-och-klistra-generationen”?

Att ta hjälp – fusk eller inte?

20140508-151121.jpg

Källkritisk kompetens är bildning
”Bildning handlar i grunden om att bevara frågvisheten och undran genom livet” Sven-Eric Liedmann

Categories: Fortbildning, Google, IKT, Pedagogik, SETT2014 | Etiketter: , | Lämna en kommentar

Föder skolan kreativiteten?

Anders Erenius, Staffanstorp

Digiteket i Staffanstorp, följ dem på Facebook här
https://www.facebook.com/Digiteket

Innan skulle man bli något… Nu ska man bli någon!

Allt färre producerar allt mer! Mycket beroende på automatiseringen, robotar. Vad ska vi människor göra när vi inte längre behöver delta i produktionen? Jo, det som är unikt mänskligt, det är det vi måste satsa på. Vilka är våra unikt mänskliga egenskaperna?
1. Unika mänskliga förmågor
Socialförmågan, tankeförmågan och språkliga förmågan
2. Vår kumulativa kultur, den bygger vidare på redan existerande kultur. Den är allomfattande, påverkar alla delar av vår existens.
3. Oöverträffad ekologisk framgång
Människan finns på alla kontinenter, förklaringen heter anpassning.

Kultur är levnadssättet hos hela vårt samhälle.
Kreativitet är det som driver vår kultur, det som driver mänskligheten framåt, den som leder utvecklingen
Kreativitet innebär att bryta mönster

Konvergent tänkande – att hitta en förutbestämd lösning på ett problem.
Divergent tänkande – att hitta alternativa lösningar ”outside the box”
Vilket tänkande är det som skolan uppmuntrar? (”Tänka fritt är stort, tänka rätt är större”)
Vi blir bra på det vi tränar på! Men för att kunna göra kopplingar behöver vi ha vissa kunskaper. Utan kopplingar blir vi inte kreativa. Det talar för ämnesövergripande arbetssätt.

Är människan lat av naturen eller finns det en inneboende drivkraft till lärande hos var och en av oss. Vilken människosyn har vi?

Vad är det unikt svenska? Vi har inte så starka hierarkier, utan vår platta organisation och tillåtande miljöer (trygghet, tillåtande att misslyckas) det bäddar för att vi kan vara kreativa.

Så hur gör vi då?
”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot en bestämt mål, så måste jag först finna denne där hon är och börja just där.” Sören Kirkegaard

Det fungerar bra i förskolan, men ju äldre eleverna blir desto sämre tenderar vi att ta hänsyn till deras utgångsläge.

”Learning by doing” John Dewey
Vi måste träna på det vi ska utföra.

Viktigt på riktigt! Vi behöver mottagare till det vi ska göra. Med riktiga mottagare skärper man till sig, man förbereder sig! Man vill vara på topp.

1. Skapa trygg kultur
2. Utgå från elevernas verkliga intressen
3. Skapa skarpa uppdrag

Categories: IKT, SETT2014 | Lämna en kommentar

Wikipedia bakom kulisserna

Ylva Pettersson, administratör på svenska Wikipedia

20140508-121628.jpg

Wikipedia är världens sjätte mest besökta webbplats!

Hur mycket kan jag lita på det som finns på Wikipedia? I jämförelse med NE.se där ofta tillförlitligheten/expertisen anses vara mycket hög. Men det är inte helt säkert att ”experten” är verklig expert på just den tid, den person, eller den term som man slagit upp. På Wikipedia finns möjligheten att ifrågasätta, diskutera och komplettera den fakta som finns i artiklarna. På Wikipedia (och i alla andra uppslagsverk eller källor) bör man ha sina kritiska glasögon på sig.

Intressanta faktafrågor finner man här på wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Faktafrågor

Vill man börja jobba med wikipedia tillsammans med eleverna, börja följa flödet här
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Sidor_föreslagna_för_radering
Där lär man sig vilka sidor som diskuteras, vilka kriterier som gäller m.m.

Det är viktigt att eleverna skapar texter, arbeten på riktigt, vilket Wikipedia är en utmärkt form för. På Wikipedia skriver man för riktiga mottagare, texter ifrågasätts och diskuteras, vilket betyder att eleven utvecklar sitt skriftspråk utifrån andras reflektioner, på riktigt.

Wikimedia commons
Material i form av bild, ljud och film med Creative Commons!

Wikimini – ett Wikipedia utan kritisk granskning på förskole- och lågstadienivå. Barnens egna uppslagsbok!
http://sv.wikimini.org/

Wikibooks – sök Kokbok

Wikiversity! Kurser som finns här http://sv.wikiversity.org är gratis. Du kan påbörja dem när, var och hur du vill. Du har också möjlighet att skapa kurser och förändra befintliga kurser.

Undersökning under 8 år kring skillnaden i läsförståelse för elever som arbetat med att skriva texter på webben/wikipedia i jämförelse med de elever som inte arbetat på det sättet. Sök Ylva Pettersson.

http://simplebooklet.com/embed.php?wpKey=YWrD5xBolagd37ddJ2BAoH

Categories: Fortbildning, IKT, Pedagogik, SETT2014, Wikipedia | Lämna en kommentar

Barnen och virtualiteten

Markus Bergenord – digitalista
”Allt som finns i världen när du föds är normalt och vanligt, det är bara som en naturlig del av hur världen fungerar.
Allt som uppfinns mellan du är femton och trettiofem är nytt, spännande och revolutionerande och du kan nog få en karriär i den.
Allt som uppfunnits efter du är trettiofem är mot sakers naturliga ordning.”
Douglas Adams, The Salmon of Doubt (2003 )

Innovators – driver på utvecklingen – 5%
Early adopters – beta testare – 12 %
Majority – smartphones, fb, twitter spännande – 34%
Late majority – alla andra har ju så…
Laggards – jag ska aldrig – 16%

Både innovators och laggards behövs för att driva utvecklingen framåt, innovaters driver på och laggards bromsar upp så reflektion skapas.

Minecraft – barnen, 3-5 år, på förskolan bygger och löser problem efterhand som de uppstår; blir man trött bygger man en säng. Ett dygn i Minecraft är 12 minuter. Tiden räcker inte till och sängar finns på många ställen då man inte hittar tillbaka igen, strategier för att se saker (ex sängar) på håll diskuterades och löstes på olika sätt. Ett barn satte upp en fackelväg.
Förskolebarnen jobbar på iPads, de länkar samman paddorna så att de bygger i samma värld och kan på det viset tex leka virituell kurragömma.
De samarbetar och pratar ”vi” inte jag.
På förskolan har de tagit bort tidsbegränsning på hur länge ett barn kan sitta med iPad då de ser en större delaktighet mellan flera barn i aktiviteten.
Barnen positionerar sig och mäter avstånd för att kunna placera ut saker.

Ett flertal läroplansmål når du via minecraft.

20140508-111557.jpg

Genom Minecraft hamnar barnen i många etiska diskussioner om vad som är ok eller inte. Är det ok att döda kossan? Ja men vi ska ju ha grillfest! Vad är skillnaden mellan att köpa i butiken eller hålla djur själv som man slaktar?
Vad får man göra mot varandra osv.
De samarbetar om olika uppdrag ex bygga en vulkan då en treåring, en fyraåring och en femåring med varsin iPad diskuterar bygger och provar sig fram för att bygga upp vulkanen, lavan och kratern. Hur mycket måste vi spränga? Vi måste spränga rejält! Vi kan inte bygga lava på lava vi måste ha vulkanen runt om.
Minecraft är som lego med skillnaden att du har ”alla klossar i hela världen” virtuellt. De utvecklar sitt vokabulär i samtalet med varandra och i sökandet av lösningar. Ålder eller kön spelar ingen roll; alla bygger, spränger, testar.
Upptill Minecraft arbetar de med potatistryck av kuber för att få ut det ur iPad/dator liksom andra kreativa skapande material.
Barnen lär sig skapa verktyg, glas och miljöer mm.
Hur använder vi teknik och hur ser vi på teknik? Hur ser vi på barnen; vad använder barnen eller vad gör barnen? Jobbar med iPad eller bygger/problematiserar/skapar.

Ofta ser vi vilken sak de använder och inte vad de faktiskt gör! Är det bara när det gäller teknik? Gör vi likadant när det gäller tex lera? Vi som pedagoger måste öppna våra ögon.
Tidsbegränsar vi även tiden att rita, måla precis som vi ofta gör med teknik?

Anette Klarén

Categories: IKT, SETT2014 | Lämna en kommentar

Näthat och nätkärlek med Elza Dunkels

20140508-103304.jpg

Det finns ingen särskild nätmobbning! Grundproblemet är samma som annan mobbning, men det finns också vissa skillnader.

Näthat, ja det finns ett visst hat på nätet, men varför får kärleken på nätet så lite utrymme? Det flödar av ungas vänskapliga kärlek på nätet via olika sociala medier. Vi blir ofta mer extrema i våra uttryck på nätet, nätet förstärker uttrycken. Eftersom kommunikationen inte sker helt i realtid, kan det förklara varför vi uttrycker oss mer utvecklat, mer extremt vid skärmkommunikation. Reaktionerna kommer via skärmen i efterhand på det vi uttrycker, till skillnad på realtidskommunikation där vi ibland avläser lyssnarnas reaktioner innan vi talat till punkt och hinner då förändra vårt budskap. Detta innebär att öppenheten är större via skärmen på nätet.

Olika typer av hat
Politiskt hat – vuxna människor
Personligt hat – oftare yngre människor (skola, idrott, olika fysiska sammanhang)

Vana nätanvändare till exempel online-spelare är duktiga på att avläsa varandra via skärmen.

Maktrelationer
Talutrymmet och makten förflyttas via skärmen. På nätet har alla samma möjlighet att få talutrymme.

Unga är idag tränade på att befinna sig på bild. De är vana, de tränar sig varje dag med selfies, med bilder i sociala medier. Viktigt att vi vuxna förstår och att vi ser över våra egna attityder kring att publicera bilder på nätet.

Varför hamnar närmobbningen i skolan på skolan? Det finns ingen annan institution som kan hantera eller kan lyfta de frågorna. Dessutom tillbringar många unga väldigt mycket tid i skolan och har förtroende för skolan.

Det värsta som kan hända är skrämselpropagandan till vuxna, lärare och föräldrar. Är föräldrar och andra vuxna rädda och ser faran i första hand, så kommer vi aldrig kunna hantera, förebygga och möta barn och elever och hjälpa dem att motverka nätmobbning/näthat.

En möjlighet till fortbildning och guidning kring unga på nätet.
http://likabehandling.wikispaces.com
Gratis fortbildning, inget material som kostar pengar utan all litteratur, alla föreläsningar är kostnadsfria.

Samverkan
Vi saknar ofta rutiner för hur vi hanterar olika situationer tex om en elev blir uthängd på nätet. Detta är situationer vi behöver ha rutiner för i vår likabehandlingsplan.

Nödutgångar
Vi behöver se till att det alltid finns nödutgångar för unga. Att det finns vuxna att prata med, att vi alltid finns där, att man alltid kan säga ifrån att ”detta gör mig ledsen”. Unga behöver förstå att ibland får man bryta ett löfte, man får ljuga när ”förövaren/nätkontakten” hävdar att man lovat att hålla tyst om saker och ting.

http://netnanny.wordpress.com

http://www.Ask.fm/ungaonline

20140508-104839.jpg

Categories: IKT, SETT2014, Skola | Lämna en kommentar

Unga och internet

Johnny Lindqvist – Statens medieråd

20140508-090406.jpg

Gratis metodmaterial finns på nohate.se
Johnny har jobbat med unga och nätet i 10 år.
Om man ska förstå det farliga på nätet måste man förstå det vardagliga på nätet.
Vad gör unga på nätet en vanlig dag? Viktigt för att bilda sig en bra bild innan man tittar på det ”farliga”.
För att ta reda på vad de unga gör på nätet så fråga dem vad de gör, vad de tror att de gör om fem år på nätet.
Internetanvändningen fortsätter öka, de åldrar som mest använder internet är 9-44 år.
Alla är alltid online på gott och ont. De unga föds in i det, vi vuxna har varit tvungna att lära oss. 87% använder sin smartphone i TV-soffan när de tittar på TV. Mobilen är firstscreen, secondscreen är TVn, datorn, föreläsaren osv

20140508-091648.jpg

74% av flickor 16-25 år läser bloggar, 75% tittar på TV.
50% av 3-åringarna är online.
Vilka krav kommer detta att ställas på oss om 10 år? Vilka arenor kommer att finnas? Vad kommer att vara det fundamentala?

Du är inte 18 år längre, vi kan inte utgå från hur det var när vi var unga. Trepartssamtal, framkalla foton tog en vecka osv

Allt som finns när du föds blir helt naturligt i ditt liv!
Gårdagens kommunikation var alla på en gång, alla såg samma TV-program t ex), idag kommunicerar man mer ensamt. Det finns så många olika kanaler och arenor idag så alla befinner sig på olika platser.
Dagens unga är en On demandgeneration eller en always-onlinegeneration.
Allting är på hela tiden. Ett annat namn är googlegenerationen, svaret på en fråga är inte ”jag vet inte” längre utan snarare ”googla det”.
Den mest googlade frasen 2013 var aftonbladet.se
De sociala medierna har intagit en självklar del i våra liv. Speciellt i mobilen när det gäller de unga. Vi måste ta reda på vad betyder mobilen för dem idag? För oss vuxna är den en distraktion, men för de unga är den en trygghet med alla vänner, kontakter, foton
Vi behöver inte vara med på alla dessa sociala sajter men vi måste veta vad de går ut på.

20140508-093803.jpg

brb – en ständigt uppkopplad generation
Många unga har säkerhetsstrategier och kunskaper om risker…
….samtidigt tar de risker…
….och är oerhört hård mot andra som tagit risker och har råkat illa ut…
Metodmaterialet Ses offline är ett bra material att använda.
Ungas internet är:
Vänner, underhållning, spänning, sex, hångel, FF, film, musik och svar på nästan allt.
Att prata med unga om internet kan kännas jobbigt då man inte har koll på hur allt fungerar. För de unga innebär Internet att befinna sig i ett samtal med någon annan via bild, text, ljud.
Så genom att prata om samtal kommer vi långt när det gäller internet.

Hur kan vi blir mer digitalt närvarande?

20140508-094753.jpg

Anette Klarén

Categories: IKT, SETT2014 | Lämna en kommentar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Mitt Flippade Klassrum

"Education is not a preparation for life - education is life itself"

Omvärldsbloggen

IKT i skolan & förskolans värld

Logopeden i skolan

IKT i skolan & förskolans värld

Datastudion

IKT i skolan & förskolans värld

%d bloggare gillar detta: